32 - 23

Daniel Blomgren krigade, trots siffrorna, på bra

Vi avgår 10:00 ifrån ÖHK-parkering och allt går som vanligt kanon med både bussresa och med tajming uppe vid hallen. Fokuset under uppvärmningen och taggningen innan känns bra. De 3 sista matcherna så har vi legat under. Tagit ikapp. Vunnit eller spelat lika. Under veckan så har vi pratat om det är något vi ska ändra i upplägg av uppvärmning eller vad som helst. Denna matchen ville vi verkligen vara med från start vi ville inte släppa iväg Västerås för då är vi körda.

Matchen blåses igång och för en gångs skull så är vi bra med i början både vi och Västerås gör en del fel med felpass, tappade bollar, missade kontringsbollar m.m. Vår målvakt Sebastian ”Basse” Abrahamsson är stabil men vi får inte riktigt tag på de bakåt. Framåt studsar det lite rätt för oss med stolpar in och någon målvaktstouch in.

Sen händer något… Efter 16 min i första halvlek så står det 8-8. Efter 23 min i första halvlek så står det helt plötsligt 15-8. Ni som följde livescoren måste blivit galna och trott det missat att skriva in våra mål. Men så var inte fallet… Vi gick inte för det framåt, vi tappar bollen, vi missar inspel, vi missar passningar och vi skjuter i block eller i plockhöjd för målvakten i Västerås vars namn är Anton Hellberg. Västerås är inte det laget som ber om ursäkt utan de trycker direkt med både kanterna i detta fall Andreas Bamberg och Daniel Cederroos och blir det ingen första fas kontring då kommer de i andra fas eller tredje. De trampar på. Där någonstans går luften ur oss totalt känns det som. Vi börjar tyvärr, måste jag medge, hänga med lite huvuden på sina ställen. Under den här tiden så får även Tobias Jademan en smäll på sin axel och Martin Adolfsson känner sig inte alls fräsch i kropp eller knopp. Det är 2 grabbar som nästan brukar göra 60 min var per match.

Vi går ut i halvlek med en dålig känsla och återigen 19 insläppta på en halvlek. 19-12 till Västerås fördel. Självklart är vi både förbannade och arga på oss själva. Vi har dock lite hopp med tanke på vad vi har lyckats göra de senaste matcherna där vi vänt mot både Ystad senast men även Tyresö borta.

Vi ger oss fasiken på att försöka men de sista procenten känns som den saknas. Vi krigar trots detta till oss så att det står 23-19 i mitten av andra halvlek. Då tar Västerås time-out. De gör mål och vi tar en utvisning. Sista hoppet bara sjönk under fötterna och nu hade vi ingen kraft kvar till att komma ikapp.

Matchen slutade med 32-23. Vi borde inte ha släppt så många med tanke på hur Sebastian Abrahamssons målvaktsspel såg ut. Detta var tyvärr en match där vi både förlorade fysiskt och mentalt. Det var svårt att inte skämmas efter matchen. Ingen är nöjd. Men när man är inte nöjd med något så finns det alltid något att ändra på så att det blir bättre.

Västerås med Anton Hellberg i målet var bra överlag, de gjorde en kanonmatch och vi bjöd upp inte upp till dans. I vårt kära Önnered så är Sebastian Abrahamsson bra trots att han får släppa 32 bollar bakom sig. Även Daniel Blomgren kommer in bakåt som 3:a och krigar på bra och det är väldigt kul och se när 18åring går in och tar befäl trots att vi har en del spelare med elitserierutin.

Men nu spelar det ingen roll hur länge vi grubblar på detta. Vi har bestämt oss för att gå igenom matchen på måndag, ta med det lilla som var bra och ändra på det dåliga. För att vi ska kunna förändra det som var dåligt i matchen så måste vi knyta näven och tillsammas visa att om vi gör en grym träningsvecka så ska det blir oerhört roligt att möta OV Helsingborg hemma i templet lördagen den 21/11 kl 14:30!

OV Helsingborg som hittillis är obesegrade i allsvenskan kommer med en bra känsla till Göteborg och vi är revanschsugna som få! Vi skulle gärna vilja ha ditt stöd denna lördagen! Kom ner och ta en kopp kaffe så ska vi bjuda på ett handbollsspel som får dig att sätta denna kopp i halsen! 21/11. 14:30. ÖHK-hallen. Skriv upp det i kalendern nu!

/ Marcus Grüner